Skolköken i Aneby väger matsvinn för att påverka miljön
Skolköken i Aneby kommun har under höstterminen vägt matsvinnet. Matsvinn är det matavfall som egentligen skulle kunna tas tillvara. Genom projektet läggs fokus på frågor som rör både miljö och Agenda 2030 men också kommunens kostnader för maten som serveras inom skolan.
I Aneby kommun mäts tre typer av matsvinn: Tallriksvin, tillagningssvinn och serveringssvinn. Det är den maten som eleverna lägger upp på sin tallrik men inte äter upp, den maten som uppstår i köket vid beredning och den maten som tillagas och serveras men inte går åt. Projektet startades under hösten 2022 och har pågått under höstterminen. Förhoppningen finns att arbetet ska ge effekter på längre sikt, att eleverna blir medvetna om att deras aktiva val kan bidra till en bättre framtid.
- Det är viktigt att vi pratar och fokuserar på frågan om matsvinn med eleverna på våra skolor. Ur miljösynpunkt är det bra samtidigt som projektet också är ett sätt att minska svinnet och spara på kostnader, säger Jonna Wilnerzon som arbetar som samordnare för kostenheten och för lokalvården i Aneby kommun.Maten som eleverna inte äter upp skrapas ner i en påse, och när den sista personen har slängt sin mat tas påsen bort för att vägas. Därefter fylls vikten in i ett kostdatasystem. I systemet redovisas siffrorna för varje dag, därefter får man ett snitt på svinnet i gram per person.
- Drömmen vore en nollvision i hela kommunen, alltså att svinnet är 0 gram per person, men dit är svårt att nå, säger Jonna Wilnerzon.
Belöningssystemet
I varje skolkök hänger en affisch med en belöningsstege, ju mindre matsvinn desto högre belöningsnivå. Om matsvinnet är 25 gram per person hamnar man exempelvis på belöningsnivå 3 vilket ger taco till lunch. Om man istället slänger 10 gram mat per person hamnar man på belöningsnivå 5 vilket ger pizza till lunch.
- Vi vill ge barnen en morot i och med belöningssystemet. Vi vill att de ska bli motiverade att aktivt försöka minska klimatpåverkan. För att projektet ska ge långvariga effekter behövs ett fortsatt samarbete med pedagogerna på skolorna som pratar med sina elever om hur viktigt det är att inte slänga mat, avslutar Jonna Wilnerzon.