Invasiva främmande arter
Vresrosen och jättelokan, två invasiva arter, utgör ett växande problem i Sverige. Dessa växter, ursprungligen importerade för deras skönhet och förmåga att stabilisera miljöer, har nu spridit sig över hela landet, med negativa effekter på biologisk mångfald och rekreation. Trots deras skönhet, deras snabba spridning och täta bestånd är dem svåra att kontrollera.
Vresros
Vresrosen, en storväxt buske, har blivit en invasiv art i Sverige. Ursprungligen importerad som prydnadsväxt och för att stabilisera dynmiljöer, har den nu etablerat sig på stränder, utmed vägar och järnvägar, samt i åkerskanter. Dess förmåga att sprida sig både genom rotskott och frön, som kan transporteras långa sträckor av fåglar eller med vatten, gör den svår att kontrollera. Trots dess skönhet, har vresrosen negativa effekter på biologisk mångfald och rekreation. Dess täta bestånd och vassa taggar minskar möjligheten att röra sig fritt där den växer, och den tränger ut inhemska växter genom att skugga ut övrig vegetation.
Det är viktigt att vidta åtgärder för att kontrollera dess spridning, såsom att slå av växten vid blomning, ta hand om rötter och frön på lämpligt sätt, och att inte lägga några växtdelar på trädgårdskomposten.
Jätteloka
Jättelokan är en invasiv art som har spridit sig över hela Sverige. Denna växt, som kan bli 2-3 meter hög, trivs i fuktiga områden och miljöer påverkade av människor. Dess blomställningar kan innehålla upp till 50 000 frön, vilka ofta sprids oavsiktligt genom människor, fordon, djur och vatten. Jättelokan är listad på EU:s förteckning över invasiva arter och dess spridning förväntas öka med klimatförändringar.
Trots dess skönhet, har jättelokan negativa effekter på biologisk mångfald, ekonomi och rekreation. Det är viktigt att bekämpa denna art genom att ta bort fröställningar, bränna växtdelar och följa upp bekämpningsinsatser under minst sju år.
Läs mer om om dessa arter och ta del av de andra som finns runt om i kommunen.