Våld i nära relationer
Aneby kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.
Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Aneby kommun ser allvarligt på detta och jobbar ständigt med att nå ut till och hjälpa den som är utsatt för våld i nära relationer. Kärlek ska inte göra ont.
Våld i nära relationer i siffror, faktan taken från brottsförebyggande rådet:
- Under en livstid utsätts drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen i Sveriges befolkning för våld i nära relationer.
- Endast fyra procent av brotten anmäls – mörkertalet är stort.
- Tio procent av alla barn upplever eller bevittnar våld i hemmet, varav hälften gör det ofta.
- 16–17 kvinnor dödas av sin partner eller före detta partner varje år.
Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?
Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.
Behöver du råd och stöd ringer du till kommunens växel och efterfrågar kontakt med handläggare för våld i nära relation. Du kommer då till socialtjänsten. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.
Kommunens växel: 0380-461 00
Behandling för dig som är utsatt för våld och hot
Mår du dåligt efter att ha varit utsatt för våld i en nära relation, trots att relationen är avslutad? Har du jobbiga minnesbilder? Svår att koncentrera dig? Tappat livsglädjen?
Det finns hjälp att få.
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. ATV erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förekommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.
Behandlingen kan innehålla bland annat:
- Fördjupad kunskap om hur våldet påverkat tankar, känslor och beteenden.
- Metoder för att skapa en fungerande vardagsstruktur, med syfte att hitta en yttre och inre balans.
- Strategier för att hantera svåra känslor, kroppslig anspänning, minnesbilder och/eller besvärande tankar.
- Terapeutiskt arbete med att hantera traumatiska minnen eller bearbetning av våldshändelser om de fortfarande påverkar negativt.
Kontaktuppgifter
Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010-241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se
Mer information
Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:
- Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
- Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
- Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
- Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
- Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.
Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.
Du kan också agera genom att:
- Ringa anonymt till socialtjänstens mottagningstelefon via Aneby kommuns växel, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
- Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.
För kontakt ring Aneby kommuns växel: 0380-461 00
OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är det barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro det finns en tro att ett barn behöver hjälp.
För dig som utövat våld eller du är rädd för att du ska göra det finns stöd och hjälp att få.
Om du tappat kontrollen över din ilska eller utsatt någon närstående:
- Hotat, uttalat nedsättande kommentarer?
- Knuffat, sparkat, slagit?
- Begränsat eller kontrollerat din familj eller partner?
- Tvingat någon att ha sex med dig?
- Trakasserat, kränkt, skrämt med sms eller på annat vis?
- Upplevt svartsjuka?
- Gjort personer i din närhet otrygga?
Genom att vända dig till socialtjänstens handläggare för våld i när relationer i Aneby kommun kan du får råd och stöd. Där går även att ansöka om samtalskontakt inom kommunens öppenvård.
Handläggare nås genom kommunens växel: 0380-461 00
Du kan också kontakta Regionens ATV-mottagning, hjälporganisation eller telefonlinje.
Alternativ till våld, ATV - Jönköpings län
ATV står för Alternativ till våld och på Regionens ATV-mottagning erbjuds behandling för den som behöver hjälp med att samtala och reflektera över din ilska, aggressivitet och våldsamhet. Det ska vara en hjälp till ett liv fritt från våld!
ATV Jönköpings län erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förkommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.
Behandlingen kan innehålla bland annat:
- Fördjupad kunskap om hur våldet påverkat tankar, känslor och beteenden.
- Metoder för att skapa en fungerande vardagsstruktur, med syfte att hitta en yttre och inre balans.
- Strategier för att hantera svåra känslor, kroppslig anspänning, minnesbilder och/eller besvärande tankar.
- Terapeutiskt arbete med att hantera traumatiska minnen eller bearbetning av våldshändelser om de fortfarande påverkar negativt.
Kontaktuppgifter
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum Jönköping, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefonnummer: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se
Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.
Välj att sluta
Du kan också kontakta Välja att sluta. Det är en nationell telefonlinje som riktar sig till personer som utövar eller riskerar att utöva våld i nära relationer. Telefonlinjen vänder sig till främst till personer över 18 år, oavsett sexuell läggning eller var du bor, och du kan vara anonym. Prata anonymt med erfarna rådgivare som hjälper dig vidare. Genom att ringa Välj att sluta kan du få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende mot dina närstående.
Kontaktuppgifter
Måndag-fredag 8.30-16.00.
Telefonnummer: 020 555 666
KAST - stöd vid köp av sexuella tjänster
Här kan du som köper sexuella tjänster få information om vad du kan få för hjälp och rådgivning för att sluta. KAST-mottagningen arbetar länsövergripande.
Genom vår behandlingsenhet KAST (köp av sexuella tjänster) kan du få hjälp. Du kan vända dig till oss om du:
- köper sexuella tjänster
- har funderingar kring sexköp
Du kan få samtalsstöd och rådgivning via telefon, e-post eller besök hos oss. Vi erbjuder individuella stödsamtal.
Är du anhörig är du också välkommen att höra av dig. Alla är välkomna, oavsett kön eller sexuell identitet. Du kan kontakta oss anonymt. Vi har tystnadsplikt och vår verksamhet är helt kostnadsfri.
KAST i Jönköping arbetar länsövergripande vilket innebär att du är välkommen att höra av dig till oss om du bor i någon av kommunerna i Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda eller Värnamo.
Kontakta KAST-mottagningen på telefonnummer 036-10 74 74
Telefontid tisdag och torsdag klockan 08:30-09:30.
På hemsidan finns formulär att fylla i om du önskar bli kontaktad.
Ungdomsmottagning
Om du är 13-21 år och bor i någon av Höglandets kommuner kan du vända dig till någon din närmaste ungdomsmottagning eller till Ungdomsmottagningen Höglandet som finns i Nässjö.
Mottagningen lägger extra fokus på frågor rörande identitet och sexualitet, könsdysfori, samlagssmärtor samt våld, kränkningar och hedersrelaterad problematik. De tar även emot övriga frågor kring din kropp och hälsa, sex och relationer, tobak, alkohol och droger eller om du på något sätt mår dåligt.
De som arbetar på ungdomsmottagningen är barnmorskor och kuratorer. Alla besök är kostnadsfria och all personal har tystnadsplikt. Det är en föräldrafri mottagning. Detta innebär att det är du som ungdom som själv söker dig hit och du måste inte ha dina föräldrars godkännande.
Mottagningen erbjuder även telefontid direkt till kurator på telefonnummer 010-243 33 54 måndagar 8.30–9.30 och onsdagar 12-13.
Ring växelnumret om du önskar nå någon av de andra ungdomsmottagningarna på Höglandet på telefonnummer 010-241 000.
Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:
- Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
- Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
- Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
- Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
- Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
- Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
- Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
- Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
- Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.
- Digitalt våld– Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smartphones. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar sin partners Facebook- eller Instagramkonto. Den som utövar våld kan laddar ner en app till mobilen och kontrollerar var en person befinner sig för att alltid ha koll på sin partner. Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera sin partner. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.
Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:
- har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
- är mycket svartsjuk
- försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
- försöker att förändra dig och skala bort det som är du
- ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
- kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
- har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
- får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
- pressar dig att ha sex
- får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
- skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
- hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut
Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.
Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.
För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.
Dubbelt utsatta grupper:
- barn och ungdomar under 18 år
- äldre (65 år och äldre)
- homo-, bi- och transsexuella
- utlandsfödda
- människor som lever med en funktionsnedsättning
- människor som lever med ett missbruk och/eller beroende
- människor som lever inom en så kallad hederskultur
Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.
Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.
Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få
- magont
- sömn- och koncentrationssvårigheter
- aggressivitet
- psykiska problem
- ångest
- rädslor
- fobier
- hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.
Många av barnen är i behov av behandling.
En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.
Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn utsätts för våld eller måste bevittna våld. Du behöver inte veta säkert, din misstanke räcker.
Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid. Vid pågående brott ska du ringa telefonnummer 112.
Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som har hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.
Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal inom förskolan, skolan, fritids, sjukvården, polisen och kyrkan.
Det är viktigt att anmäla
Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa. Det kan bero på att de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla.
Du kan ringa och rådgöra med socialtjänsten om du är osäker på hur du ska göra.
Du kan vara anonym när du anmäler en misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten men inte om du anmäler det till polisen.
I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.
Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur
Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.
Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att kontakta kommunens öppenvård direkt genom kommunens växel 0380-461 00.
Du kan vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten, kvinnojourer och brottsofferjourer. Olika verksamheter kan ge olika hjälp. Du kan få råd, stöd och i vissa fall ett tillfälligt och skyddat boende.
Många som väljer att lämna en relation behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.
Det här är några exempel på varför det kan vara svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:
- Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.
- Det kan finnas dubbla känslor för personen som utövar våld, det kan finnas kärlek, medlidande eller omsorg kvar.
- Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt.
- Du vill inte vara ensam.
- Det kan finnas familjemedlemmar eller husdjur kvar som du är orolig för.
Det kan ibland kännas extra svårt att lämna en relation om ni har gemensamma barn eller husdjur tillsammans.
Kontakta socialtjänsten i din kommun
Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld, oavsett ålder eller könsidentitet. De ska utreda din situation, om du vill. Det är för att du ska få det stöd du behöver.
Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning. Då kan du få prata om dina funderingar med någon som är kunnig. Du kan även få olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd.
Socialtjänsten ska också kunna skydda dig när det behövs. Socialtjänsten har en skyldighet att se till att även barn får skydd och stöd. Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.
Kommunen har också stöd för den som utövar våld och vill ha hjälp att ändra sitt beteende.
- Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
- Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
- Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
- pass/ID
- mediciner
- bankkort och kontonummer
- telefon- och adresslista
- extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
- kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn
På 1177 finns det mer information om att bli utsatt för våld i en nära relation och kontaktuppgifter till hjälporganisationer.
Här nedan är exempel på hjälp- och stödorganisationer
Kvinnofridslinjen är en anonym, nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot eller någon form av våld-fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Närstående är också välkomna att ringa.
Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
- Telefonnummer: 020-50 50 50
Sveriges kriscentrum för män är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet:
Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Den är öppen alla dagar kl. 11–19.
Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
- Telefonnummer: 020- 52 10 10
- Terrafem Länk till annan webbplats.
Tris står för Tjejers rätt i samhället. De erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.
Ungas jourer samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna.
Unga relationer ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.
Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män.
Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsmyndighetens webbplats.