Stöd till dig som är våldsutsatt

Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:

• Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
• Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
• Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
• Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
• Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.

Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.

Du kan också agera genom att:

• Ringa anonymt till socialtjänstens mottagningstelefon via Aneby kommuns växel, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
• Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

För kontakt ring Aneby kommuns växel: 0380-461 00

OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är det barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro det finns en tro att ett barn behöver hjälp.

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

• Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
• Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
• Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
• Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
• Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
• Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
• Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
• Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
• Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.
• Digitalt våld– ­­ Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smartphones. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar sin partners Facebook- eller Instagramkonto. Den som utövar våld kan laddar ner en app till mobilen och kontrollerar var en person befinner sig för att alltid ha koll på sin partner. Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera sin partner. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

• ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
• är mycket svartsjuk
• försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
• försöker att förändra dig och skala bort det som är du
• ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
• kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
• har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
• får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
• pressar dig att ha sex
• får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
• skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
• hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.

För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.

Dubbelt utsatta grupper:

• barn och ungdomar under 18 år
• äldre (65 år och äldre)
• homo-, bi- och transsexuella
• utlandsfödda
• människor som lever med en funktionsnedsättning
• människor som lever med ett missbruk och/eller beroende
• människor som lever inom en så kallad hederskultur

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få

• magont
• sömn- och koncentrationssvårigheter
• aggressivitet
• psykiska problem
• ångest
• rädslor
• fobier
• hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.

Många av barnen är i behov av behandling.

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn utsätts för våld eller måste bevittna våld. Du behöver inte veta säkert, din misstanke räcker.

Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid. Vid pågående brott ska du ringa telefonnummer 112.

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som har hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.

Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal inom förskolan, skolan, fritids, sjukvården, polisen och kyrkan.

Det är viktigt att anmäla

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa. Det kan bero på att de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla.

Du kan ringa och rådgöra med socialtjänsten om du är osäker på hur du ska göra.

Du kan vara anonym när du anmäler en misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten men inte om du anmäler det till polisen.

I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.

Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur

Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.

Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att kontakta kommunens öppenvård direkt genom kommunens växel 0380-461 00.

Du kan vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten, kvinnojourer och brottsofferjourer. Olika verksamheter kan ge olika hjälp. Du kan få råd, stöd och i vissa fall ett tillfälligt och skyddat boende.

Många som väljer att lämna en relation behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Det här är några exempel på varför det kan vara svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:

• Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.
• Det kan finnas dubbla känslor för personen som utövar våld, det kan finnas kärlek, medlidande eller omsorg kvar.
• Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt.
• Du vill inte vara ensam.
• Det kan finnas familjemedlemmar eller husdjur kvar som du är orolig för.

Det kan ibland kännas extra svårt att lämna en relation om ni har gemensamma barn eller husdjur tillsammans.

Kontakta socialtjänsten i din kommun

Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld, oavsett ålder eller könsidentitet. De ska utreda din situation, om du vill. Det är för att du ska få det stöd du behöver.

Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning. Då kan du få prata om dina funderingar med någon som är kunnig. Du kan även få olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd.

Socialtjänsten ska också kunna skydda dig när det behövs. Socialtjänsten har en skyldighet att se till att även barn får skydd och stöd. Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.

Kommunen har också stöd för den som utövar våld och vill ha hjälp att ändra sitt beteende.

• Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
• Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
• Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
  • pass/ID
  • mediciner
  • bankkort och kontonummer
  • telefon- och adresslista
  • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
  • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

På 1177 finns det mer information om att bli utsatt för våld i en nära relation och kontaktuppgifter till hjälporganisationer.

• Att bli utsatt för våld i nära relationer - 1177 Länk till annan webbplats.

Här nedan är exempel på hjälp- och stödorganisationer

Kvinnofridslinjen är en anonym, nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot eller någon form av våld-fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Närstående är också välkomna att ringa.
Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

• Telefonnummer: 020-50 50 50

• Hem - Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.

Sveriges kriscentrum för män är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet:

• Sveriges kriscentrum för män Länk till annan webbplats.

Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Den är öppen alla dagar kl. 11–19.

• Telefonnummer: 020-55 00 00
• Stödlinjen för transpersoner Länk till annan webbplats.

Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Samtalet syns inte på din telefonräkning.

• Telefonnummer: 020- 52 10 10
• Terrafem Länk till annan webbplats.

Tris står för Tjejers rätt i samhället. De erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.

• Tris.se Länk till annan webbplats.

Ungas jourer samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna.

• Ungasjourer.se Länk till annan webbplats.

Unga relationer ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.

• Ungarelationer.se Länk till annan webbplats.

Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män.

• Unizon Länk till annan webbplats.

Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsmyndighetens webbplats.

• Start (jagvillveta.se) Länk till annan webbplats.